@LIN@

Det har blivit en tradition hos oss att ha en pumpa utanför dörren som lyser fint på kvällen runt Halloween. I år var vi tidigt ute och redan för två veckor sedan gav Niklas pumpan ett ansikte. Han är suverän på det så numera har det blivit hans uppgift:) Flickorna älskar stunden då pumpan bärs in och placeras på bordet och ansiktet ritas dit.

 Spänningen är stor då det skurna locket kan lyftas av. 
 Projekt urgröpning på kärnor och annat.. trådigt halvslemmigt... 
 Oj! Titta - blärk säger jag...ingen direkt härlig konsistens på det där. Men barnen tycker det är kul.  Jag är inte så förtjust i själva pumpadoften heller så jag brukar undvika att vara för nära. Min uppgift är att ta kort och sätta i värmeljuset när den är klar så den lyser fint.  

Den blev så fin! Och den har lyst så fint på vår veranda i nästan två veckor som sagt. Men igår...:( Igår natt så hade någon tagit vår fina pumpa och kastat den på gatan så den spruckit helt. Bitarna låg utspridda och lyste orangea på den våta gatan och jag kände ett sådant starkt vemod.
Jag blev SÅ lessen och sen blev jag jävligt förbannad! Ursäkta svärorden men allvarligt! Vad är det för människor som gör sådant. Jag vill inte tro att det är någon vuxen som gjort detta och är det något barn/tonåring som gjort det då riktar jag min ilska till deras föräldrar. Rätt och fel ska inplanteras i barns medvetande redan från barnsben. En kul grej kanske det var för dom i natt. Men deras impulsiva dumhet gjorde två barn förkrossade. Emilia och Matilda förstår ju inte medveten elakhet så det var svårt att förklara för dom...
Men här är den i alla fall. Förevigad på bild - Vår vackra Halloweenpumpa år 2010.