Till er trogna som inte ger upp min blogg...

Jag har precis sett klart en film "How do you know". Den var väl sådär, inget jag hoppar upp och dansar lambada för. Den handlar om just den frågan, och då specifikt om partner. Vilken partner passar en, passar man ihop över huvud taget eller är man ihop bara för att man tror att det är partnern man vill ha?

Ganska passande film med tanke på hur många i min omgivning som separerar just nu. På bara en månad har jag fem par som är inne i en separation. Glädjande nog har jag även tre som blivit par också. Alltså inte tre som i trekant utan tre par.
Ärligt talat. Livet är tufft. Jävligt tufft (nu svor jag här också) och är för kort för att slösas bort på gräl, någon man inte tänder på, skrattar med, har förtrende för. Så sant så sant.
Jag är inte den till att döma. Jag har själv varit inne i en hemsk svacka. För mer än ett år sedan. Men... jag hade fina vänner som jag fick älta med och jag...äsch, vi ska inte gå in på det men jag/vi löste det.
Trist bara...för många traditioner bryts tack vare vänners separationer.

Om vi då ska övergå till något mycket roligare: Kreativum i Karlshamn. Yiiiipiiiiee! Experimenthus! Jag och flickorna åkte dit igår och vi var där från 11-17, kan ni fatta - och vi hade fullt upp hela tiden. Vi provade på att göra papper, vi provade på att vara dj:s, vi körde båtrace, gjorde egna filmer, spelade roliga dataspel, pratade i satelliter. Och ja, jag säger VI för jag gjorde allt också. Jag har inga problem med att göra bort mig, bjuda på mig själv, fula mig; man kan kalla det vad man vill. Jag älskar att ha kul med mina barn!
Något vi provade på var även Mindboll. Det går ut på att man får elektroder på huvudet som mäter hjärnan. En liten magnetisk boll är placerad på bordet mellan de som gör Mindboll ihop. Den som är bäst på att slappna av är den som får bollen att nå den andra motparten först.
Jag provade mot båda mina flickor och jag måste säga att jag blev glad över deras förmåga att slappna av. De var GRYMMA! Och när de provade mot varandra så hade de 16 pratglada kineser som hejade på dom och trots det så kunde de slappna av. Imonerande!
Har ni långtråkigt åk till Kreativ. Cirka en timme och tjugo minuter tar det.
Men akta er...det kan bli en dyr dag. Inträde, mat (men man kan ta med matsäck för det finns plats att äta på både inne och ute i parken), film och självklart en liten experimentpresent med sig hem.
Höjdardag!

Vad väntar då? Jo, imorgon väntar jag Kristina, Carin, Caroline och Camilla. De tjejerna har jag kännt i nästan 19 år. Vi sågs på min första arbetsdag på SPCS och vi började umgås och numera ses vi minst en gång om året. Vi försöker det i alla fall. I år blir träffen hos mig som sagt och jag lääääängtar. Det hinner hända mycket på ett år och ännu mer på två år, för så längesedan var det sedan vi sågs sist.

Kramar till er alla fina goa och trogna läsare av min blogg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0